7 januari: Solokvist och nässköljd
I morse stack Peer hem igen efter att ha tillbringat en månad på sin skapelse. Han hade tänkt hälsa på som gäst men vad jag förstod medförde det vissa svårigheter i hans position. Han har under sin tid här representerat med ministrar, polischefer, andra hotellägare. Ja till och med presidenten har varit här om inte denna gång. Ska man dra igång och driva ett ställe här underlättar det om man har kontakter på alla plan, vilket verkar vara just vad Peer har, eller rättare sagt lyckats skaffa sig.
Efter att ha vinkat av honom var jag då ensam herre på täppan. Så jag kunde inte skylla på kö i frukostmatsalen eller dylikt för att förlänga väntan på näsreningen. Nu skulle den ske! Efter skalp- och ansiktsmassage samt inhalation var det dags. Inhalerat har jag fått göra ett par gånger nu. Under ansiktshålet ställs en gryta med kokande vatten och blad från citronträdet, behändigt i en box. Huvudet täcks med en handduk och jag får ligga och djupandas ett tag. Riktigt behagligt, föregångaren till Vicks stift (finns det kvar??) Kombinationen massage och inhalation mjukar och öppnar upp luftvägar och vävnader i mun- näshåle och bihåleregionen. Jag fick ligga på rygg, varpå doktorn trollade fram en sked och en flaska örtolja. Oljan hälldes ned i mina näsborrar, jag ombads att dra nedåt men inte svälja. Vilket jag naturligtvis gjorde på en gång. Det smakade inte bra. Oljan skulle alltså in i svalget och sedan spottas ut (den tränger in och absorberas av vävnaderna och drar med sig slem ut). De kommande 20 minuterna tillbringade jag frustandes, harklandes och spottandes medan den resterande oljan gjorde sin verkan i bihålor och luftvägar och omkringliggande vävnad. Doktorn stod och berömde mig över hur mycket jag lyckades åstadkomma. (I spottkoppen alltså). Här behövdes det verkligen rensas! Vi från kyligare delar av världen har lättare att becka igen i dessa regioner, jag var inget undantag. Harklandet fortsatte under den efterföljande massagen. Nu, strax efteråt, har det lugnat ned sig, och jag känner skillnad. Lite subtilt, men det känns öppnare i skallen och lite lättare att andas (inte för att det var svårt innan, men allt är relativt). Fick med mig en box med stärkande kurer som ska intas under dagen. Renoveringen fortskrider!
8 januari: Filosofi i stilla regn
En avsevärd skillnad med att vakna upp här mot hemma är att dagsformen egentligen inte spelar någon roll. En natts dålig sömn kan få jobbiga konsekvenser hemmavid inför en arbetsdag med fylld med möten etc. Enda följden här är att man blir tvungen att dåsa lite extra i vilstolen… Till saken hör att några sådana nätter knappt förekommit. Enligt doktorn ska panchakarman, inte minst gårdagens procedur bidra till just det. För att inte tala om hela miljön. På söndag ska jag långsamt ta mig tillbaka till civilisationen, via rundresan (som jag nu alltså bestämt mig för). En bra övergång. Då kommer jag också att vara utrustad med livsstilslathund från doktorn.
Doktor Chandrika har nu rensat urinorganen (via örtpillren), tunntarmen (laxermedel och flytande örtmedicin), blodet (”lövpillren”) samt andningsorganen (örtölja). Jag blev friskriven från lavemang (även om jag nu är beredd att testa allt); förstoppnings- och haemmorojddivisionen sorterar jag nämligen inte i. Däremot hörde jag mig själv tacka jag till ännu en nässköljning i morgon. Doktorn menade att pulsen visade att det fortfarande var igensatt i höger sidas bihålor. Legio är en gång så hon var nog beredd på ett nej. Men allt som kan få det att klarna där upptill är välkommet, så go for it!
Vid lunchen berätade kocken Atuyah att han behövde gå hem och laga sitt hus som gått sönder lite. I går hade han och hans familj överraskats av en kobra som kom slingrandes genom öppningen… Från och med nu tror jag reparationsjobben hemma i Vidja blir ännu lättare att skjuta upp ( i avsaknad av dylika konsekvenser).
Dags att sätta på promenadskorna och inta skepnad av Duracellkanin, som Peer titulerade mig! Börjar kunna samtliga Magnus Ugglas Karl Gerhardtolkningar utantill, den var det enda lyssningsbara jag lyckades få med bland mina cd. Mycket Uggla på den här resan. (I Kerala var det ”TV-Böndernas Favoriter” som gällde. Helt ok den också). (Jag är jävig, missade inte ett avsnitt. Och böndernas musiksmak är som min; ganska opretentiös).
Det föresvävar mig att jag i kväll ska se tretimmarsrullen Gandhi. Lyckas jag hålla mig vaken? Dåliga odds på det. Vi får se i morgon!