Beijing nyår 2010 del 3

30/12 Iskall utflykt och stekhet krog

Idag bestämde jag mig för att friska upp minnet vad gäller sevärdheter i Beijing. Ullis och jag gjorde förvisso stan (och landet) på det hårda men lärorika sättet (Lonely Planet i näven, begränsad plånbok och fickorna fulla med lappar med olika destinationsangivelser skrivna på kinesiska). Nu valde jag dock alternativet lokal guide med chaufför, en heldagsutflykt till det fascila priset av 300 rmb (som också kallas yuan och ungefärligen motsvarar 1 SEK).

Min guide var en ung tjej med en brytning av det mer svårbegripliga slaget. Uppenbarligen uppfattade hon min engelska på samma sätt, vår konversation var ”goddag yxskaft”, men säkert rätt underhållande om någon hade lyssnat!

Mitt istoppstäcke i historiska skeden

Slutprodukten via lager-på-lagermetoden

Vårt första stopp var ett av stadens ledande sidenspinnerier. Intressant att få se processen från ax till limpa, eller snarare från larv till – istoppstäcke. Jo ett par sådana blev det, kunde inte motstå dem efter att ha känt på de tjocka sidensjoken som guiden så påpassligt placerade i mina händer.

Tienamen square,  även kallad Himmelska fridens torg

Vi passerade sedan Tieanamen square jag vinkade på distans till chairman Maos porträtt. Vi avverkade sedan promenaden genom Förbjudana staden något hastigare än guiden nog var van vid. Vädret i Beijing hade hittills varit riktigt tilltalande, runt 0 och sol Men idag vände det, ishavsvindar drog genom märg och ben, det var fruktansvärt kallt. Gårdagens jack”fynd” sitt nu eldprov, eller snarare isprov. Den höll inte måttet, jag längtade hem till min nyinköpta Tierra.

Nästa inslag blev mer värmande; teceremoni i Beijings största tehus. Gröna, svarta, vita och röda teer gurglades runt, de fick faktiskt en ny karaktär när man provade dem i de fingerborgsstora skålarna. Fruktteet var inte dumt; fruktsötman ersatte verkligen tänkbara externa tillsatser. Men favoriten, och dyrgripen, var Oolongteet. Ett hälsobringande örtte utan vare sig koffein eller tein, men med ginseng. Det skulle man tugga i sig.

Pekings Nationalstadion och Nationella simstadion

Motvilligt drog jag mig ut ur värmen mot; Icecube, simhallen vid Olympiska stadion. Jag brände av några bilder från en bro och konstaterade att inte mycket kan te sig ödsligare än en övergiven olympisk stadium en kall vintereftermiddag i december.

Tian Tan – Himmelens tempel

Temple of Heaven var inte lika folktomt, och jag fick en snabb guidning över alla symbolvärden i denna 600 år gamla byggnad. Sen bar det av hem för upptining på hotellrummet.

Denna typ av guidetur är betydligt billigare än de som resebyråerna därhemma bakar in. Och behöver definitivt inte vara sämre, snarare tvärt om. Det finns ju möjlighet att påverka. Men man får räkna med att guiderna räknar med en viss försäljning på tehus med mera.

På kvällen väntade resans gourmandiska höjdpunkt. Restaurang Xiao Wang i Ritanparken vid västra ingången. Liselottes favoritrestaurang, nu även min!

Vi valde ut följande: Kyckling med lätt karamelliserad citronsås (resans bästa rätt), dumplings, bönor med krossat fläsk, kyckling med cachew och chili med ett stänk av ginger. Rätterna fick oss att vältra oss i superlativer. Maten smalt i munnen, kombinationen med riktigt trevlig och serviceinriktad personal/mysig miljö gav betyget 5 ugglor.

Ett tips till hugade är att förbeställa en taxi (eller för hugade entreprenörer, starta taxifirma i Beijing!) Efter 20 minuters planlöst viftande ute på gatan stannade till slut en cykeltaxi. Vi packade in oss under filten i kylan, och fick en ”nedcabbad”, och enligt Lingling, bästa tänkbara avslutning på kvällen!

Gå vidare till del 4