Lisa Uggla bevakar omvärld och framtid inom hälsa för Ugglapraktikens räkning

Mats Olson är framtidsstrateg på Kairos Future och författare till denna artikel som publicerats i Pharma Industry, 3/2013. Han har givit oss tillstånd att visa den även här. Läs om framtidens patientmakt och ett paradigmskifte mellan industrisamhället och det globala it-samhället. Mats konstaterar i artikeln att det inte är alltför mycket som handlar om modern interaktion mellan patient och vårdaktör i förslaget till ny patientlag.

Ett nytt vårdlandskap tar form –

men det ser inte utredarna

Via nätet har den intresserade medborgaren i dag tillgång till de senaste mediciniska nyheterna och forskningsrönen. Med hjälp av allt billigare it-teknik har det blivit möjligt för gemene man att själv kunna hålla koll på, föra statistik över och följa upp sina egna hälsodata.
I den nyligen presenterade Patientmaktsutredningen finns dock inget som har med denna mycket avgörande trend och utveckling att göra – där ser man på patienten som en kund som konsumerar tjänster och sjukvården är produkten.
I verkligheten agerar medborgarna själva allt oftare i nätverk av olika slag. Det är en revolution där ett nytt vårdlandskap tar form. Mats Olsson, framtidsstrateg på Kairos Future, funderar kring framtidens patientmakt.

Det finns i västvärlden en pågående rörelse mot en mer patientcentrerad hälso- och sjukvård där den enskildes livskvalitet och sänkta kostnader för utföraren utgör utgångspunkter och viktiga värden. I det sammanhanget är det lämpligt att utreda den framtida patientmakten vilket regeringens utredare nyligen gjort. Men det sker många andra viktiga saker som påverkar förhållandet mellan patient och vårdaktörer och man kan fråga sig varför utredarna har tittat mer i backspegeln än i framtidsfönstret när de mejslat fram nya principer.

Många av samhällets sektorer, inte minst hälso- och sjukvården, befinner sig i en brytningstid. Det gamla paradigmet, industrisamhället, som format tankar och principer håller gradvis på att ersättas av det framväxande globala it-samhället. Denna omvandling karaktäriseras av många nya frågor som till exempel: Är det rätt att göra vinst i vård och omsorg? Hur ställer sig vårdprofessionen till en utveckling från paternalism till partnerskap med patienten? Svaren är inte lika många som frågorna. Paradigmskiften innebär turbulenta omvälvningsskeden där modellerna för lösningar på samhällsproblem ställs över ända.

På samma sätt som samhällets hantering av åldrande och sjukdom har förändrats genom historien behöver det också förändras i dag för att kunna fungera i framtiden. Men hur ska vi i det nya it-samhället hantera åldrande och sjukdom? Vad förväntar sig framtidens patienter? Vilka är de stora utmaningarna och vilka potentiella lösningar finns det?

I en artikel på DN Debatt den 13 juli 2013 skriver Inger Ekman, Ann-Marie Wennberg och Håkan Hedman, alla verksamma vid GPCC (Europas enda forskningscentrum för personcentrerad vård vid långvariga sjukdomstillstånd) att förslaget till ny patientlag sitter fast i gamla tankebanor och menar i stället att patienten bör vara en partner som man kommunicerar och planerar tillsammans med.

Långtidsstudie om morgondagens hälsokonsument

Sedan 2007 har Kairos Future i en långtidsstudie om morgondagens hälsokonsument – Opinion Hälsa – följt hur svenskarna förhåller sig till förändringar i omvärlden och hälsosektorn. Vi har under åren kunnat följa hur krav och förväntningar förändras och hur användningen av ny teknologi och digitala assistenter ökar bland medborgare och patienter. I parallella projekt, exempelvis om framtida sociala medier och i en internationell patientorganisationsstudie, har vi kunnat studera hur patientföreningar och enskilda patienter flyttar fram sina positioner. Ambitionsnivån ökar när det gäller att ta vara på möjligheterna med ny teknik och nya principer för interaktion och informationsdelning.

När vi lade grunden för Opinion Hälsa våren 2007 var Facebook fortfarande ett begränsat förekommande fenomen, smarta telefoner var något okänt och ingen hade ännu hört talas om begreppet ”molnet”. I dag är situationen en annan. Samma år, 2007, publicerade forskaren Tom Ferguson rapporten E-patients: how they can help us heal health care (Ferguson, 2007) som handlar om hur e-patienter kan hjälpa oss läka sjukvården). Sedan dess har Tom Fergusons rapport blivit något av ett manifest för den växande grupp patienter och anhöriga som förstått internets möjligheter att vara ett kraftfullt verktyg för att ta kontroll över den egna hälsan.

Sex år efter det att manifestet om e-patienter publicerades har förutsättningarna för visionen om den involverade hälsokonsumenten aldrig varit större. Kanske är till och med de krafter som underblåser denna utveckling snabbt är på väg att nå kritisk massa. Hälsoentreprenörer över hela världen är i dag i full färd med att tillhandahålla lösningar som på olika sätt omsätter Tom Fergusons vision om den medbestämmande (empowered) hälso- och sjukvårdskonsumenten i praktiken. Lösningar som alla i grund och botten omkullkastar det gamla paradigmets tre huvudantaganden.

Det industriella vårdparadigmets huvudantaganden

I inledningen till rapporten redogör Tom Ferguson för det paradigmskifte inom vården som hans egen forskning övertygat honom om var stundande. I centrum för detta skifte står enligt honom en teknikunderstödd maktförskjutning – från den medicinska professionen mot medborgare och lekmän.

Tom Ferguson skriver (vår översättning): Det gamla industriella [sjukvårds] paradigmet, där hälso- och sjukvårdsprofessionen betraktades som den exklusiva källan för medicinsk kunskap och expertis, håller gradvis på att ersättas av en ny informationssamhällsbaserad världsbild. I denna betraktas patienter, anhöriga, familjemedlemmar – och de system och nätverk som de tillsammans skapar – i allt större utsträckning som en viktig tillgång för hälso- och sjukvården.

Enligt Tom Ferguson har det gamla medicinska paradigmet som dominerat tänkandet i industriella länder under de senaste hundra åren grundat sig på tre underförstådda huvudantaganden:

• Medicinsk information är bara tillgänglig för professionella utövare och inte diskuteras eller delas med patienter.
• Medicinska prover, utrustningar och behandlingar får man endast tillgång till via professionella utövare.
• Patienter utbyter inte information om sin kliniska kunskap och sina hälsorelaterade erfarenheter med varandra.

För Tom Ferguson, som på nära håll hade följt utvecklingen inom it-området i mer än 20 år, stod det klart att dessa tre antaganden i allt snabbare takt höll på att förlora sin giltighet.

Förslag utan tankar på ny konsumentteknologi

I slutbetänkandet för Patientmaktsutredningen finns nedanstående förslag som har med information och kommunikation att göra:

• Egenuppföljning.
  ”Vårdgivare bör genom ökad egenuppföljning granska vidtagna behandlingsinsatser utifrån bl.a. genus och socioekonomiska faktorer. Även huvudmännen bör agera för ökad egenuppföljning.”
• Kommunikationsverktyg.
  ”Verktyg för att underlätta kommunikation mellan patient och personal bör användas för patientgrupper som annars riskerar att förfördelas.”
• Information om kvalitet och medicinska resultat.
  ”Patienter bör få bättre möjlighet att tillgodogöra sig den information om kvalitet och medicinska resultat som bl.a. finns i Öppna Jämförelser och i nationella utvärderingar.”

Med andra ord är det inte alltför mycket som handlar om modern interaktion mellan patient och vårdaktör i förslaget till ny patientlag respektive organisationslag. Trots att vi lever i en värld där kunder och konsumenter med hjälp av ny teknologi allt mer skapar gemensamma beskrivningar i nätverk – något som sjukvården försökt att åstadkomma i 60 år. Därför kan man fråga sig om det verkligen blir landstingen och exempelvis Inspektionen för vård och omsorg som kommer att bidra med de beskrivningar som vi i roller som medborgare, patienter och anhöriga vill ta del av. Eller är det medborgarna själva som kommer att göra det?

Viktig trend skapar förändringsbehov i alla branscher

Sociala medier knyter samman medborgare och patienter. I en tid då över 1 miljard människor har ett Facebook-konto och fler än 58 miljoner Twitter- inlägg och 40 miljoner Instagrambilder laddas upp varje dag var det en tidsfråga innan det gamla medicinska paradigmets tredje och sista huvudantagande – att patienter inte skulle utbyta information om sin kliniska kunskap och sina hälsorelaterade erfarenheter med varandra – skulle kullkastas. Indikationer på detta var tydliga redan för tio år sedan, då begreppet sociala medier för första gången började dyka upp i den allmänna debatten. Men vad som för tio år sedan bara anades har i dag i mångt och mycket inträffat.

Av de huvudsakliga skiften som just nu undergräver det gamla mediciniska paradigmet är sociala medier den faktor som mer än andra bidrar till att göra helheten till något mycket större än de enskilda delarna. Via nätet har den intresserade medborgaren i dag tillgång till de senaste mediciniska nyheterna och forskningsrönen. Med hjälp av allt billigare sensorer, mediciniska tester avsedda för konsumentmarknaden samt våra smarta telefoner har det blivit möjligt för gemene man att i en aldrig tidigare skådad omfattning själv kunna hålla koll på, föra statistik över och följa upp sina egna hälsodata.

Men det är först när all den kunskap och information, som på detta vis skapas med hjälp av social medieteknik, sprids och delas i digitala mänskliga nätverk som vi på allvar har börjat skönja ett paradigmskifte. Och detta är inget unikt för hälso- och sjukvården: snart sagt varje bransch och industri brottas i dag med att försöka förstå vilka de långsiktiga konsekvenserna för den egna verksamheten kommer att bli då den fulla kraften i mänsklig interaktion och samarbete släpps lös.

Eller som en kvinnlig deltagare från en patientorganisation sa i ett av våra fokusgruppsmöten: Med digitala sociala patientnätverk skulle framtidens sjukvårdsaktörer kunna få en mycket bättre inblick i hur patienter som lever med de här sjukdomarna faktiskt upplever sin vardag. Frågan är ju om sjukvårdsaktörerna gör det.

Mats Olsson

framtidsstrateg

Kairos Future

Läs mer

Långtidsstudien om morgondagens hälsokonsument – Opinion Hälsa – påbörjades hösten 2007. Sedan dess har Kairos Future utforskat ett antal områden som har med den svenska allmänhetens hälso- och sjukvårdspreferenser och den framtida välfärdens utmaningar att göra.

Sociala medier i folkhälsans tjänst. Bortom Facebook och Twitter – hur ny teknik tillsammans med sociala medier förändrar hälso- och sjukvården (Kairos Future 2013).

I höst kommer också en rapport om patientenkäter och framtidsanalyser i sju länder. (Kairos Future 2013).

Källor

Att lyssna på patienten gör vården mer effektiv, DN Debatt, 12 juli 2013, www.dn.se/debatt/att-lyssna-pa-patienten-gor-varden-mer-effektiv/

Tom Fergusons rapport finns på: http://e-patients.net/e-Patients_White_Paper.pdf